I mitt huvud I huvudet går tankarna runt, hur ska jag göra det. När ska det ske och vem borde jag lämna ett meddelande till. Borde inte planera sånt här. Önskar någon förstod hur allvarligt det är. Jag tänker på eget varje dag men kan inte genomföra det än. Rädslan sätter stopp, rädslan för att ge upp. Men hur jag än vrider och vänder på det kan jag inte se någon annan utväg. Ingen kan heller hjälpa mig, det är som en ond cirkel. Ingen kan någonsin förstå det jag känner, eller egentligen hjälpa mig ur det. För jag kan varken förstå eller förklara. Men jag kan inte må så här länge till.