Hej Ludde. Nu är det så att jag skulle vilja säga förlåt för allt sjukt jag gjorde förut, förstår dig om du blev rädd, det skulle då jag ha blivit. Du tycker väll säkert att det här är skitknäppt att jag tar upp det här nu men jag måste få det sakt för jag vill inte att du ska gå omkring och tro att jag är sådär än, för det är jag inte, lovar. Jag kommer inte "anfalla" dig. Jag vill bara vara din vän, inget mer. Vill bara kunna bete mig normalt brevid dig för det kan jag inte göra för jag är rädd att du tror att jag ska göra nånting. Och det känns som om du inte riktigt släppt det jag gjorde förr eftersom att du tillexempel inte accepterade mig på instagram, men du behöver väll inte göra det heller, men jag tycker att det bara är en normal sak att göra, alltså följa folk som man vet vilka dom är om du förstår vad jag menar. Och du behöver inte vara rädd att du ger mig några såkallade "signaler" om du gör något. För det är lungt nu. Det har gått 3 år sen jag var så där knäpp, tycker man kan släppa det då. Haha herregud, stackars dig, jag skäms hur jag höll på. hur kan man ens bli sådär lixom? Jag var liten (nog för att jag kanske inte växt så mycket men ) och dum och jag är ledsen för att det gick ut över dig, jag vet inte vars jag skulle ta vägen om jag hade nån som höll på som jag gjorde förr. du är duktig du, att du stod ut nä men okej, jag ville bara få det sakt. så nu har jag sakt det. du behöver inte vara rädd, eller vad jag ska kalla det, och du kan ta det lungt. /Linn

Real Don't tell me the sky is the limit when there is footprints on the moon.